Nu sitter jag och väntar på att mamma ska vakna till. Vi hade tänkt åka till Borlänge och handla idag, men jag och brorsan kan ju  inte åka själva.
Men nu kom mamma upp :D
Jag har varit uppe sedan 9, då mamma var dålig och frågade om jag kunde gå ut med Trolle.
Per var ut med han nyss och sprang med han uppe i skogen. 

Jag vill hitta ett linne eller nåt i Borlänge. Jag har ju presentkort kvar på JC efter att jag lämnade tillbaka jackan, så ska kika där.
Fick mig ett par byxor för 90kr igår, dom hade 70% rea på Kollektion. De hade iof bara kostat 300 innan, men 90 är ju ännu mer överkomligt, snålskalle som jag är. Det bästa med allt är ju att mamma betalade.
Jag kände mig stolt också, den minsta storleken, 26, passade inte! Jag fick knappt upp dom över vaderna ens. Så mamma tyckte jag skulle ta 28, men de satt lite löst, så jag pressade in mig i 27orna istället. Till slut fick jag igen knappen, haha. Dock hade jag ju långkalsonger på mig, så de kommer ju sitta lösare sen. Sedan brukar de ju ge med sig också. Men lite stolt är jag, jag är inte smalast i världen längre!


Sommaren 2007

Nu duschar lillebror, hoppas mamma kvicknar till någorlunda snart, så vi kan åka iväg. Om hon nu orkar. Skulle dock vara tråkigt om det inte blev av. Linn erbjöd mig ju att följa med på kaninhoppning i Rättvik idag, och jag tyckte faktiskt det lät roligt. Saknar min nördvärld! Ioförsig en annan förening, men kaninfolk brukar va likadana. Sedan luktar de ju så gott när en massa kaniner är på samma ställe. Det luktar väl dock mest kaninpiss, men om man är nörd som jag är så luktar det "hemma", bekant. Underbart!
Haha jag är en sån tönt.

Jag vill gå Vreta kaningårds slaktkurs, om jag nu ändå svamlar iväg, för i framtiden vill jag ju börja föda upp kaniner igen, och då vill jag ha några "speciella", som jag föder upp till slakt bara.  Visst, vem som helst kan tycka jag är hemsk.
Men om du inte är vegetarian/vegan så kan du egentligen inte säga emot mig. Jag hatar hela köttindustrin, långa plågsamma transporter och stora "fabriker" där djuren växer upp.
Jag har ju gått på Lillerud, och de hade enligt alla bestämmelser och tillochmed bättre. Djuren mådde inte dåligt, absolut inte, men de kan ju ha det mycket bättre! Och ja, Lillerud födde upp grisar till slakt, och alla tjurkalvar skickades ju till slakt också, och kor som de inte hade användning av, om jag fattade det hela rätt.
Därför tycker jag det är bättre om man föder upp sina djur själv, och slaktar själv, då vet man hur både uppfödningen och slakten gått till, och man slipper långa transporter. Djuren mår bra helt enkelt. Ingen stress. 
Sedan passar kaniner bäst till den uppgiften. De är lätta att föda upp, lätta att ha och göra med, växer snabbt (kan slaktas redan runt 4 mån) och är dessutom billiga att föda upp. Dessutom är det ett gott och bra kött, inte så fett.
Man får även slakta kaniner för hemmabruk, utan speciell utbildning.



Ella, ska aldrig slaktas.



Men även om man inte behöver någon speciell utbildning så ska man självklart veta vad man gör. Av de kaniner jag "slaktat" så har jag inte slaktat någon själv.  Men om jag minns rätt så har jag skjutit någon nån gång, och så kanske jag har slagit någon i bakhuvudet. Kommer inte ihåg riktigt. Men för det mesta så har mamma eller min lillebror skött själva dödandet om man säger så, medans jag mest hållt i kaninerna undertiden. Själva styckningen har min mor skött, jag har tittat på och hjälpt till lite.
Så för att minska djurens lidande så mycket som möjligt så vill jag gå denna kurs som är av erfarna och duktiga männniskor som verkligen kan sin sak, och är vana att lära ut, jag vill inte exprimenterna.
De kaninerna som jag har nu är så gamla allihop, så de skulle inte vara något gott kött ändå, så de kommer inte slaktas. Bara avlivas och begravas om det skulle behövas.

Sedan skulle jag inte kunna äta alla mina kaniner, självklart. De är ju husdjur. Till exempel mina älsklingar Ella, Molle och Simba skulle jag aldrig i hela livet kunna sätta tänderna i, dom är ju mina gullegrisar.
Mina nytillskott som jag köpte förra året, Sally och Eskil, skulle jag heller inte kunna äta tror jag, då jag känner de förra ägarna såpass bra, så det skulle kännas fel gentemot dom, då de inte äter sina kaniner.

De kaniner jag slaktat och ätit än så länge, har varit sådana jag tänkt sälja länge, ibland ända sedan födeln, och helt enkelt inte haft några känslor för. Man stänger av på något vis, för man klarar ju inte av att sälja sina gullgrisar heller.
Men sedan blir man väl van efter ett tag också, självklart. Jag har fött upp säkert 100 kaninungar, man fäster sig inte vid alla ungar, helt enkelt.

Och de som bara kan äta kött de köper i affären, tycker jag helt enkelt är jävligt duktiga från att fly från sanningen. Kaniner är söta och gulliga, men det har alla djur varit. Vem har inte klappat en liten, liten griskulting, en mjuk liten lammunge, eller stoppat in fingrarna hos en kalv som tuttat på dom?
Alla, precis alla djur har varit små och söta och världens gulligaste. Både kaniner, kor, får och grisar på flera hundra kilo. Alla har varit så små och söta att du har kunnat lyfta upp dom i famnen, och de har kunnat snosa dig i nacken och kanske pussat dig lite. Precis alla.

Även om du inte sett djuren när det levde, så har det fortfarande levt. Så om du inte är vegetarian eller liknande så tycker jag inte du kan säga emot mitt val att äta mina egna djur, såde så.

Förresten, jag köper i stort sett inget kött.  Jag äter mest älgkött. Som sagt, gillar inte köttindustrin.. Skulle allra helst vara helt självförsörjande på kött. Men såklart fuskar jag också, men då gäller det bacon eller kycklingfileer. Jag har köpt köttfärs typ 2 ggr i hela mitt liv. Det tycker jag är rätt bra gjort med tanke på att jag bott hemifrån i 3½ år.


Jaja, nu orkar jag inte svamla mer. Antar att ni inte orkar läsa så mycket mer heller. Jag babblar väl bara om samma saker. Det jag ville å fram är väl att jag vill ha 3500kr över så att jag kan gå en slaktkurs. Punkt.

Nu ska jag åka till Borlänge!

Nu när jag är singel och ensamstående så har jag funderat på hur jag vill ha min framtid, utan att ta hänsyn till någon annan.
Och nu har jag en plan, och en dröm om hur min framtid ska bli.
Först och främst så ska jag få klart skolan och körkortet.

Sedan ska jag försöka få ett jobb i Norge. Om jag har tur och får ett lika välbetalt jobb som min storebror har  så ska jag först och främst betala tillbaka det jag är skyldig min bror (lånat av honom till hyran nu när jag går i skolan, så jag överlever), sedan så har jag tänkt försöka spara 15 i månaden. På tre år har jag då fått ihop 540 tusen.
Det får man ett väldigt fint hus för här i bygden!

Men sedan gav mig min farbror en väldigt bra ide för någon vecka sedan. Han frågade om inte jag skulle vilja ta över min farmors hus i framtiden.
Ja gud, det vill jag verkligen!

Jag vet dock inte om han menade att jag skulle få det, eller köpa det för en billig peng. Kan då inte tro att han tar något överpris iallafall.
Åh, härliga Äppelbo. För er som kommer ihåg så bodde jag i det huset första året jag gick i gymnasiet, tillsammans med min farmor aug-nov tills hon åkte in på sjukhus och senare dog i januari. Hon blev 92½ år gammal.

Jag trivdes verkligen i det där huset, så därför känns det så bra att ha blivit erbjuden detta. Då kan jag gå och smida planer i flera år, utan att ha någon press på mig. Istället för att nöja sig med något hus som finns till salu den dagen det blir dags att köpa hus, för så överdrivet stor är inte kommunen, och så många hus finns inte till salu. Hos den lokala mäklaren brukar det finnas 10-15 hus till salu, och då gäller det hela kommunen, alltså utspritt på alla fyra byar.

Och jag har redan smitt planer för mitt hus. Det är en liten veranda nu, men jag vill ha en stor. Min lillebror som utbildar sig till snickare får såklart hjälpa mig med all renovering.
Sedan har jag planer på hur man ska bygga om hela köket, kanske slå ut väggen mellan köket och lilla kammaren, så man får ett jättestort kök. Jag har alltid velat ha fullstor kyl och frys bredvid varann, så det ska de då få bli. OCh diskmaskin, det har jag aldrig i hela mitt liv haft. Det jag älskar mest i hela köket som det är nu är att det är ett stort gammaldags skafferi, som man kan gå in i. Mys!

Sedan ska såklart uthuset/bodarna byggas om helt helst, för de är urgamla. Och ett ordentligt fint kaninstall såklart!

Sedan har jag funderingar på att ha några får, för en vallande BC har jag alltid velat ha. Lämpligt nog så finns det en Bordercolliekennel i Äppelbo nu...

Åh, så många planer, kan nog inte ens skriva ned alla. Om jag får köpa huset billigt så kan jag ju tillochmed köpa det medans jag jobbar i Norge, och renovera det under tiden på helgerna/veckorna när jag är hemma.

Tack till er som orkade läsa allt.