Efter en stund så kom hon såklart på att man kan hoppa ur den! Eller snarare, kliva ur den... Men snäll som hon är, så var det bara att gå fram till henne och lyfta upp henne när hon sprang löst på backen.

Dvärgvädurar är så underbara kaniner! Lugna, trevliga och framförallt tama, även om man inte hanterar dem så värst mycket. Jag kan ärligt erkänna att jag inte "umgås" med mina kaniner, annat än när de får mat och vatten, vilket blir kanske 5 min varje gång, 2-3 gånger nu på vintern. De får inte så mycket klappar och gos av mig.

Det är om jag ska kolla hur kroppen känns på dem, kolla om pälsen är i god kondition, färg, mellanfärg osv.. Och när jag städar åt dem en gång i veckan så måste jag såklart lyfta dem ur buren. Och ändå är de så jävla goa och mysiga!
En av de typ 5 gånger hon smet igår så gick jag och bar henne på armen i säkert 10 min, medans jag letade efter pinnen som Winnie slarvat bort. Hon satt helt stilla, och min arm blev tyngre och tyngre ju mer hon slappnade av :P 
Och nu är jag väl lite dömande, men jag har fått för mig att kaninuppfödning är en mycket större "sport" i Tyskland, att de har massvis med fler kaniner än vi har och helt enkelt inte håller på med dem så mycket, och ändå är de så jävla tama och goa de två tjejer jag importerat därifrån. Underbart!

Jag älskar de små lurvbollarna helt enkelt

Förresten, fick reklam nu i brevinkastet för första gången på ett halvår! Helt jävla underbart, jag älskar att sitta och bläddra i reklam! Och Winnie gick och åt upp sin mat, ännu bättre :) 
Nu blir det promenad med min stora lurvboll, även fast hon inte är så lurvig :)